[{"id":"23","title_se":"Vapenhuset","symbol":{"name":"1-vapenhuset-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/1-vapenhuset-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"Vapenhuset","content_se":"Den del av kyrkan d\u00e4r du nu befinner dig i kallas vapenhuset. Men det ska du inte l\u00e5ta dig skr\u00e4mmas av, det l\u00e5ter betydligt allvarligare \u00e4n det \u00e4r. Det var l\u00e4ngesen detta rum anv\u00e4ndes som f\u00f6rvaringsplats f\u00f6r vapen. Idag anv\u00e4nder vi bara den ben\u00e4mningen i mer i bildlig betydelse.\r\n\r\nRakt ovanf\u00f6r ditt huvud reser sig domkyrkans 75 meter h\u00f6ga torn. Men n\u00e4r kyrkan invigdes 1291 hade den inget torn. Om du hade kommit p\u00e5 den tiden skulle du befinna dig utomhus d\u00e4r du st\u00e5r nu. Den gamla kyrkans ytterv\u00e4gg b\u00f6rjade nedanf\u00f6r trappstegen som du ser framf\u00f6r dig.\r\n\r\nTitta nu p\u00e5 gallret som skiljer vapenhuset fr\u00e5n resten av kyrkan. D\u00e4r ser du tv\u00e5 figurer, den ena med en nyckel i handen, den andra med ett sv\u00e4rd. Det \u00e4r v\u00e5r kyrkas skyddshelgon. Apostlarna Petrus (han med nyckeln) och Paulus (han med sv\u00e4rdet).\r\n\r\nAtt v\u00e5r domkyrka blev helgad \u00e5t tv\u00e5 av de mest betydelsefulla helgonen kan man ta som bevis f\u00f6r hur viktig man ans\u00e5g den vara, redan n\u00e4r man b\u00f6rjade bygget f\u00f6r cirka 800 \u00e5r sen.\r\n\r\nDomkyrka, ja. Om du vill veta vad skillnaden mellan en domkyrka och en vanlig f\u00f6rsamlingskyrka \u00e4r, klicka d\u00e5 Domkyrka.\r\n\r\nOm du ocks\u00e5 vill se och h\u00f6ra v\u00e5r vaktm\u00e4stare Sara Innerfors mer om tornet ovanf\u00f6r ditt huvud, klicka d\u00e5 Tornet.\r\n\r\nN\u00e4r du \u00e4r f\u00e4rdig tag till v\u00e4nster n\u00e4r du kommer nedf\u00f6r trappan. D\u00e4r ska vi ber\u00e4tta om den gamla kyrkan.","image":{"name":"vapenhuset.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/vapenhuset-1269x952.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"1.1-Vapenhuset.mp3","length":"1:49","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/1.1-Vapenhuset.mp3"}},{"title_se":"Domkyrka","content_se":"Svenska kyrkan \u00e4r indelad i tretton s\u00e5 kallade stift. Str\u00e4ngn\u00e4s stift \u2013 d\u00e4r du nu befinner dig \u2013 omfattar N\u00e4rke och S\u00f6dermanland, utom den del som ligger n\u00e4rmast Stockholm som h\u00f6r till Stockholms stift.\r\n\r\nI varje stift finns en biskop. Han eller hon har uppdrag att leda, inspirera och ut\u00f6va tillsyn \u00f6ver kyrkans arbete inom stiftet. Till biskopens uppgifter h\u00f6r ocks\u00e5 att viga nya pr\u00e4ster och diakoner.\r\n\r\nDen kyrka d\u00e4r biskopen har sitt s\u00e4te kallas domkyrka. Sj\u00e4lva biskopss\u00e4tet, allts\u00e5 stolen som \u00e4r avsedd f\u00f6r biskopen, kallas catedra. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en domkyrka \u00e4ven kallas en katedral.\r\n\r\n\u00c4nda sedan v\u00e5rt stift bildades p\u00e5 1100-talet har det funnits en catedra h\u00e4r i Str\u00e4ngn\u00e4s. Den nuvarande st\u00e5r framme i h\u00f6gkoret.\r\n\r\nEn av de f\u00f6rsta biskoparna i Str\u00e4ngn\u00e4s stift var Olof Basat\u00f6mer. Han tilltr\u00e4dde \u00e5r 1219 och blev den f\u00f6rsta Str\u00e4ngn\u00e4sbiskop som ocks\u00e5 uts\u00e5gs till \u00e4rkebiskop \u2013 det vill s\u00e4ga ledare inte bara f\u00f6r v\u00e5rt stift utan f\u00f6r hela svenska kyrkan. Det visar hur viktigt Str\u00e4ngn\u00e4s stift ans\u00e5gs vara redan d\u00e5. Sedan dess har m\u00e5nga andra \u00e4rkebiskopar i historien kommit fr\u00e5n Str\u00e4ngn\u00e4s.","image":{"name":"stolen.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/stolen-1300x868.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"1.2-Domkyrka.mp3","length":"1:34","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/1.2-Domkyrka.mp3"}},{"title_se":"Tornet","content_se":"Lyssna p\u00e5 filmen","image":null,"media_se":{"type":"video","name":"1.3-Sara-om-tornet.mp4","length":"2:02","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/1.3-Sara-om-tornet.mp4"}}]},{"id":"36","title_se":"Gamla kyrkan","symbol":{"name":"2-gamla-kyrkan-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/2-gamla-kyrkan-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"Gamla kyrkan","content_se":"Den plats vi idag k\u00e4nner som Str\u00e4ngn\u00e4s var en betydelsefull knutpunkt redan i tidig medeltid. Just h\u00e4r var passagen \u00f6ver M\u00e4laren som kortast. \u00d6arna Asp\u00f6 och Toster\u00f6 gjorde att man kunde ta sig torrskodd st\u00f6rre delen av passagen.\r\n\r\nPlatsen h\u00f6gst upp p\u00e5 udden \u2013 d\u00e4r v\u00e4garna korsades och man hade god sikt \u00e5t alla h\u00e5ll \u2013 blev fullt begripligt en mycket viktig plats i det medeltida Sveariket. En utm\u00e4rkt plats f\u00f6r ett viktigt kyrkobygge!\r\n\r\nDen f\u00f6rsta kyrkan var byggd i tr\u00e4 och \u00e4r sedan l\u00e4nge f\u00f6rsvunnen. Vi vet inte exakt n\u00e4r den byggdes, men en viss ledning f\u00e5r vi av ett p\u00e5vebrev fr\u00e5n 1120-talet. D\u00e4r listas n\u00e4mligen de nordliga katolska provinserna och bland dem finns ett Strigins stift. Det tror vi \u00e4r f\u00f6reg\u00e5ngaren till Str\u00e4ngn\u00e4s stift.\r\n\r\nAtt den gamla tr\u00e4kyrkan var en betydande byggnad kan vi utg\u00e5 fr\u00e5n. Det var n\u00e4mligen d\u00e4r som den vid tiden blott \u00e5tta\u00e5rige kung Erik Eriksson kr\u00f6ntes \u00e5r 1224. Som vuxen skulle han bli k\u00e4nd som Erik den l\u00e4spe och halte.\r\n\r\nDe \u00e4ldsta delarna av den nuvarande kyrkan b\u00f6rjade byggas omkring \u00e5r 1270 och var f\u00e4rdig p\u00e5 1340-talet. Den s\u00e5g d\u00e5 ut ungef\u00e4r som modellen du ser i glasmontern h\u00e4r.\r\n\r\nSedan dess har den nuvarande domkyrkan successivt byggts upp omkring den gamla. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan s\u00e4ga att den gamla k\u00e4rnkyrkan finns inbyggd i det som du ser omkring dig h\u00e4r idag.\r\n\r\nD\u00e4r du just nu st\u00e5r fanns ett av den gamla kyrkans h\u00f6rn. Men t\u00e4nk bort b\u00e5de dopkapellet och domkyrkobiblioteket som finns ovanf\u00f6r trappan. B\u00e5da dessa tillkom f\u00f6rst p\u00e5 1400-talet.\r\n\r\nI videon Den medeltida kyrkan kan du h\u00f6ra v\u00e5r domprost, Kristoffer, ber\u00e4tta mer om hur kyrkan fungerade p\u00e5 medeltiden.\r\n\r\nVill du ocks\u00e5 du vill h\u00f6ra den sp\u00e4nnande ber\u00e4ttelsen om munken Eskil, han som anses ha grundat v\u00e5r kyrka, trots att han dog innan den kom till \u2013 eller kanske just d\u00e4rf\u00f6r \u2013 s\u00e5 klicka Vem var Sankt Eskil?","image":{"name":"gamlakyrkan.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/gamlakyrkan-1300x868.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"2.1-Gamla-kyrkan.mp3","length":"2:27","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/2.1-Gamla-kyrkan.mp3"}},{"title_se":"Den medeltida kyrkan ","content_se":"Titta p\u00e5 videon","image":null,"media_se":{"type":"video","name":"2.2-Kristoffer-om-medeltiden.mp4","length":"1:53","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/2.2-Kristoffer-om-medeltiden.mp4"}},{"title_se":"Vem var Sankt Eskil?","content_se":"Att kristna det medeltida Sverige var en l\u00e5ng och utdragen process. Den f\u00f6rsta mission\u00e4ren, den tyske biskopen Ansgar, kom till Birka redan p\u00e5 800-talet. Under de kommande tv\u00e5-trehundra \u00e5ren skickades sedan m\u00e5nga ytterligare, med uppdrag att p\u00e5minna och vidareutveckla de spirande kristna f\u00f6rsamlingarna h\u00e4r uppe i norr.\r\n\r\nEn av dem var Eskil, en engelsk munk, som kom till v\u00e5ra trakter ungef\u00e4r 200 \u00e5r efter Ansgar. Vi vet inte exakt n\u00e4r Eskil kom till Sveariket, men enligt legenden dog han i alla fall h\u00e4r \u00e5r 1080.  Eskil slog sig ned p\u00e5 den plats som idag \u00e4r uppkallad efter honom \u2013 Eskilstuna. D\u00e4r anlade han en kyrka, grundade Tuna stift och blev dess f\u00f6rsta biskop.\r\n\r\nEskil var mycket framg\u00e5ngsrik i sin mission. En av dem han lyckades vinna f\u00f6r den kristna tron var sj\u00e4lvaste sveakungen i egen h\u00f6g person, Inge den \u00e4ldre. Med kungens st\u00f6d kunde Eskil utvidga sitt stift. S\u00f6derut mot Kolm\u00e5rden och bos\u00e4ttningen vid nuvarande Nyk\u00f6ping. V\u00e4sterut s\u00e5 gott som hela nuvarande N\u00e4rke och \u00f6sterut en bra bit bortom den viktiga handels- och tingsplatsen Strigines \u2013 det vill s\u00e4ga nuvarande Str\u00e4ngn\u00e4s.\r\n\r\nMen hur framg\u00e5ngsrik Eskil \u00e4n var m\u00f6tte han ocks\u00e5 motst\u00e5nd. Delar av folket v\u00e4grade att \u00f6verge sin gamla tro och p\u00e5 m\u00e5nga platser fortsatte man att h\u00e5lla hedniska offerfester, s\u00e5 kallade blot, vart nionde \u00e5r som seden bj\u00f6d. Motst\u00e5ndet fick ytterligare kraft n\u00e4r kung Inge den \u00e4ldre st\u00f6rtades och f\u00f6rdrevs av sin sv\u00e5ger Sven. Kung Sven, Blot-Sven som han kom att kallas f\u00f6r sin trohet mot den gamla tron, bedrev h\u00e5rt motst\u00e5nd mot kristendomen.\r\n\r\nN\u00e4r Eskil fick h\u00f6ra att ett stort hedniskt blot skulle h\u00e5llas i Str\u00e4ngn\u00e4s, en viktig plats i hans stift, kunde han inte sitta still och bara passivt \u00e5se det hela. Han begav sig dit. H\u00f6ll ett hejdundrande strafftal och f\u00f6rklarade livfullt och m\u00e5lande vilka hemska straff som v\u00e4ntade dem som inte genast avbr\u00f6t denna avgudadyrkan. Precis som man kunde v\u00e4nta sig blev folk provocerade och v\u00e5ldsam strid br\u00f6t ut. En man som hette Sp\u00e5bodde kastade en sten mot Eskils huvud och en annan dr\u00e4mde till honom med en yxa. Eskil s\u00e5rades sv\u00e5rt men det hindrade inte den uppretade folkmassan att \u00e4nd\u00e5 sl\u00e4pa honom till Blot-Sven f\u00f6r att d\u00f6mas.\r\nKungen utd\u00f6mde d\u00f6dsstraff och den stackars Eskil stenades till d\u00f6ds. \r\n\r\nTill hans minne kom platsen d\u00e4r detta skedde att kallas Munkbacken och just d\u00e4r byggdes s\u00e5 sm\u00e5ningom ocks\u00e5 den ursprungliga domkyrkan i Str\u00e4ngn\u00e4s. Efter avr\u00e4ttningen fraktades Eskils d\u00f6da kropp till Tuna f\u00f6r att begravas. P\u00e5 v\u00e4gen dit tog s\u00e4llskapet nattl\u00e4ger en bit utanf\u00f6r Str\u00e4ngn\u00e4s och n\u00e4r de morgonen d\u00e4rp\u00e5 vaknade uppt\u00e4ckte de till sin f\u00f6rv\u00e5ning att det under natten hade sprungit fram en k\u00e4lla ur berget \u201dmed det friskaste vattnet\u201d. \r\n\r\nDen k\u00e4llan finns kvar \u00e4n idag. Den heter Sankt Eskils k\u00e4lla och ligger vid utfarten mot Eskilstuna. Dit har f\u00f6rsamlingen anlagt en pilgrimsled som b\u00f6rjar h\u00e4r vid domkyrkan och g\u00e5r den v\u00e4g som s\u00e4llskapet som bar Eskils d\u00f6da kropp f\u00f6rmodligen gick. Be om en folder i disken d\u00e4r du fick denna guide om du vill veta mer och den och andra pilgrimsleder i n\u00e4rheten.","image":null,"media_se":{"type":"audio","name":"2.3-Sankt-Eskil.mp3","length":"4:17","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/2.3-Sankt-Eskil.mp3"}}]},{"id":"52","title_se":"Mariaaltaret","symbol":{"name":"3-maria-altaret-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/3-maria-altaret-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"Mariaaltaret","content_se":"\u00c5ren 1907 till 1910 var kyrkan st\u00e4ngd f\u00f6r alla utom en grupp hantverkare och konservatorer. Under den tiden genomf\u00f6rdes n\u00e4mligen en grundlig och omfattande renovering av kyrkans inre. Det \u00e4r ingen \u00f6verdrift att p\u00e5st\u00e5 att s\u00e5 gott som allt du ser omkring dig idag, skulle ha sett annorlunda ut om inte detta arbete hade genomf\u00f6rts.\r\n\r\nDen vackra medeltida skulptur som du har framf\u00f6r dig h\u00e4r \u2013 Maria, Jesu moder med Jesusbarnet i sin famn \u2013 skulle du inte ha sett \u00f6verhuvudtaget. Det var n\u00e4mligen f\u00f6rst vid renoveringen som man hittade den, illa tilltygad, undang\u00f6md i ett halvt bortgl\u00f6mt f\u00f6rvaringsutrymme. I det stora renoveringsarbetet togs hon \u00e5ter fram i ljuset och nu st\u00e5r hon h\u00e4r vid detta Mariaaltare, som ett minne av tiden f\u00f6re reformationen d\u00e5 v\u00e5r kyrka var katolsk.\r\n\r\nDen 147 centimeter h\u00f6ga skulpturen \u00e4r formad ur en ekstock. Ut\u00f6ver det \u00e4r det inte mycket vi med s\u00e4kerhet vet om detta arbete. Vi tror att det \u00e4r utf\u00f6rt i L\u00fcbeck, n\u00e5gon g\u00e5ng i andra h\u00e4lften av 1400-talet. Kanske rent av s\u00e4rskilt best\u00e4llt f\u00f6r just v\u00e5r kyrka. D\u00e4remot vet vi att Maria ursprungligen var mycket vackert m\u00e5lad. Hennes h\u00e5r var f\u00f6rgyllt, huden vackert rosa. Hon var kl\u00e4dd i en gyllene mantel, brokadm\u00f6nstrad med blommor i guld och r\u00f6tt och ett djupbl\u00e5tt foder.\r\n\r\nSom du kan se \u00e4r Jesusbarnets huvud och v\u00e4nstra arm f\u00f6rlorat. Riktigt hur detta har g\u00e5tt till vet vi inte, men madonnans ansikte och kronan p\u00e5 hennes huvud b\u00e4r faktiskt sp\u00e5r av avsiktlig skadeg\u00f6relse. Kanske har hon vid n\u00e5got tillf\u00e4lle efter reformationen blivit vandaliserad i protest mot den katolska kyrkan.\r\n\r\nVi vet inte heller var i kyrkan hon ursprungligen har varit placerad. Men vi \u00e4r i alla fall glada \u00f6ver att hon, Jesu moder, nu finns p\u00e5 denna plats som en f\u00f6rebild f\u00f6r oss alla och en p\u00e5minnelse om v\u00e5r kyrkas \u00e4ldre historia.\r\n\r\nInnan du g\u00e5r vidare kan du om du vill se videon Maria idag, d\u00e4r v\u00e5r domkyrkokaplan Stefan ber\u00e4ttar om vilken roll vi idag, i den nutida kyrkan, tilldelar jungfru Maria.","image":{"name":"maria-altaret.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/maria-altaret-1300x867.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"3.1-Mariaaltaret.mp3","length":"2:49","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/3.1-Mariaaltaret.mp3"}},{"title_se":"Maria i dag","content_se":"Titta p\u00e5 videon","image":null,"media_se":{"type":"video","name":"3.2-Stefan-om-Maria.mp4","length":"1:53","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/3.2-Stefan-om-Maria.mp4"}}]},{"id":"55","title_se":"Martyrernas kapell","symbol":{"name":"4-martyrernas-kapell-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/4-martyrernas-kapell-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"Martyrernas kapell","content_se":"Det rum du nu befinner dig i invigdes i sin nuvarande utformning s\u00e5 sent som annandag jul 1999. Denna 1900-talets sista s\u00f6ndag, helgade d\u00e5varande biskopen i Str\u00e4ngn\u00e4s, Jonas Jonson, och hans romersk katolske kollega, Anders Arborelius, det till ett kapell f\u00f6r 1900-talets kristna martyrer. \r\n\r\nDet skedde mot en sorglig bakgrund. Under 1900-talet dog n\u00e4mligen fler m\u00e4nniskor av m\u00e4nskligt v\u00e5ld \u00e4n under alla f\u00f6reg\u00e5ende sekel sammantaget. M\u00e5nga av dem i de b\u00e5da v\u00e4rldskrigens skyttegravar och terrorbombningar, men en stor del gick ocks\u00e5 i d\u00f6den f\u00f6r sin kristna tro. En s\u00e5dan person kallar den kristna kyrkan martyr, ett ord som sedan apostlarnas dagar har haft en djup, biblisk inneb\u00f6rd. \r\n\r\nI nutida kristet spr\u00e5kbruk anv\u00e4nds begreppet i en bredare och mer \u00f6verf\u00f6rd betydelse \u2013 personer som d\u00f6dats antingen f\u00f6r sin kristna tro eller f\u00f6r trohet till kristna v\u00e4rderingar och levnadss\u00e4tt. N\u00e5gra av dessa 1900-talets martyrer har p\u00e5 f\u00f6rslag fr\u00e5n kristna kyrkor runt om i v\u00e4rlden f\u00e5tt sina namn i detta Martyrernas kapell. N\u00e5gra av dom \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda, andra inte. N\u00e5gra \u00e4r helgonf\u00f6rklarade av kyrkan, andra inte. Deras yttre villkor var olika, liksom omst\u00e4ndigheterna kring deras d\u00f6d. Men de \u00e4r alla trons vittnen i v\u00e5r tid.\r\n\r\nVart och en av de namngivna representerar p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt inte enbart sig sj\u00e4lv utan ocks\u00e5 andra namn som inte f\u00e5tt plats. Det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r som en del av plattorna tomma, utan synliga namn. Vi m\u00e5 ha gl\u00f6mt dem, men de \u00e4r inte gl\u00f6mda av Gud.","image":{"name":"Martyrkapellet.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/Martyrkapellet-1239x952.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"4.1-Martyrernas-kapell-v2.mp3","length":"1:55","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/4.1-Martyrernas-kapell-v2.mp3"}}]},{"id":"56","title_se":"H\u00f6gkoret","symbol":{"name":"5-hogkoret-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/5-hogkoret-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"H\u00f6gkoret","content_se":"Den del av kyrkan d\u00e4r du nu befinner dig kallas h\u00f6gkoret. H\u00e4r finns det allra heligaste i kyrkan \u2013 altaret, platsen f\u00f6r offer och v\u00f6rdnad f\u00f6r Gud. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r som h\u00f6gkoret enligt traditionen ska ligga i kyrkans \u00f6ster, den riktning varifr\u00e5n Kristus f\u00f6rv\u00e4ntas \u00e5terkomma till v\u00e5r v\u00e4rld p\u00e5 den yttersta dagen. \r\n\r\nF\u00f6rr fick endast pr\u00e4ster, s\u00e5ngare och andra s\u00e4rskilt engagerade betr\u00e4da detta rum, vanliga f\u00f6rsamlingsmedlemmar hade inte tilltr\u00e4de hit. I v\u00e5r tid finns inga s\u00e5dana regler, \u00e4ven om vi fortfarande v\u00f6rdar h\u00f6galtaret som s\u00e5dant.\r\n\r\nHela koret \u00e4r en tillbyggnad. \u00c4nda till 1462 hade detta varit utomhus, bakom den gamla kyrkans \u00f6stra ytterv\u00e4gg. Det kan du ocks\u00e5 se om du tittar i taket och valvet. Kalkm\u00e5lningarna h\u00e4r \u00e4r annorlunda \u00e4n de som finns i den gamla k\u00e4rnkyrkan. De \u00e4r helt enkelt nyare.\r\n\r\nAtt h\u00f6gkoret ser ut som det g\u00f6r kan vi tacka en av de mest omtalade biskoparna i kyrkans historia f\u00f6r \u2013 Cort Rogge. N\u00e4r han tilltr\u00e4dde 1479 var n\u00e4mligen hela det d\u00e5 relativt nybyggda h\u00f6gkoret sv\u00e5rt eldh\u00e4rjat och inga pengar fanns f\u00f6r reparationer. Men Cort Rogge var en f\u00f6rm\u00f6gen man, en av de rikaste i landet. Han finansierade \u00e5teruppbyggnaden med familjens personliga f\u00f6rm\u00f6genhet.\r\n\r\nP\u00e5 k\u00f6pet fick vi ocks\u00e5 de tv\u00e5 fantastiska altarsk\u00e5p som du ser h\u00e4r. Vackra arbeten, utf\u00f6rda av flaml\u00e4ndska bildhuggarm\u00e4stare. Altarsk\u00e5pen kan \u00f6ppnas och st\u00e4ngas s\u00e5 att de totalt uppvisar tre olika sidor. Du kan klicka p\u00e5 en video som visar detta h\u00e4r i guiden.\r\n\r\nEfter kung Gustav Vasas trontilltr\u00e4de, han valdes f\u00f6r \u00f6vrigt till kung h\u00e4r i Str\u00e4ngn\u00e4s den 6 juni 1523, blev h\u00f6gkoret i Str\u00e4ngn\u00e4s domkyrka en f\u00f6rn\u00e4m gravplats. H\u00e4r har till exempel Gustav Vasas yngste som, kung Karl IX och drottning Kristina den \u00e4ldre sina vilorum, liksom flera andra vasa\u00e4ttlingar och en rad biskopar, d\u00e4ribland Curt Rogge sj\u00e4lv. H\u00e4r vilar ocks\u00e5 riksf\u00f6rest\u00e5ndare Sten Sture den \u00e4ldre, som regerade landet p\u00e5 biskop Rogges tid.\r\n\r\nS\u00e4rskilt intressant \u00e4r ocks\u00e5 gravmonumentet som ser ut som en barnsarkofag. Det \u00e4r gjort f\u00f6r prinsessan Isabella, Johan III och drottning Katarinas dotter, som dog under f\u00f6r\u00e4ldrarnas f\u00e5ngenskap p\u00e5 Gripsholms slott, endast 2 \u00e5r gammal. Skulpturen i hennes gravmonument \u00e4r Sveriges \u00e4ldsta bevarade barnportr\u00e4tt.\r\n","image":{"name":"hogkoret.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/hogkoret-1300x868.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"5.1-Hogkoret.mp3","length":"3:16","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/5.1-Hogkoret.mp3"}},{"title_se":"Altarsk\u00e5pet","content_se":"Titta p\u00e5 videon","image":null,"media_se":{"type":"video","name":"5.2-Altarskapet.mp4","length":"1:28","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/5.2-Altarskapet.mp4"}}]},{"id":"58","title_se":"Orgeln","symbol":{"name":"6-orgeln-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/6-orgeln-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"Orgeln","content_se":"H\u00e4r st\u00e5r du som du s\u00e4kert ser vid v\u00e5r domkyrkas orgel. Om du tycker att det \u00e4r en ovanlig placering f\u00f6r en kyrkorgel har du alldeles r\u00e4tt. S\u00e5dana brukar vara placerade bak i kyrkan, vilket i v\u00e5rt fall skulle inneb\u00e4ra i tornrummet, d\u00e4r du kom in. Ursprungligen var det ocks\u00e5 d\u00e4r orgeln fanns \u00e4ven h\u00e4r hos oss. Hit till h\u00f6gkoret flyttades den vid den stora restaureringen 1907-1910. Den gamla placeringen, p\u00e5 en v\u00e4ldig l\u00e4ktare som upptog hela utrymmet fr\u00e5n vapenhuset \u00e4nda fram till andra pelarparet, upplevde man st\u00f6rde domkyrkans inre arkitektur.\r\n\r\nN\u00e4r Str\u00e4ngn\u00e4s domkyrka fick sin f\u00f6rsta orgel vet vi inte, men det kan ha varit n\u00e4r den ursprungliga k\u00e4rnkyrkan invigdes p\u00e5 1340-talet. Vi vet i alla fall att domkyrkorna i s\u00e5v\u00e4l Lund som Visby hade orglar s\u00e5 tidigt som p\u00e5 1200-talet. Det \u00e4ldsta bevarade beviset f\u00f6r en orgel p\u00e5 plats h\u00e4r i v\u00e5r kyrka \u00e4r fr\u00e5n \u00e5r 1473. Det \u00e5ret brandh\u00e4rjades kyrkan och i ett gammalt kalendarium som numera f\u00f6rvaras i Kungliga Biblioteket i Stockholm, st\u00e5r att bland det som f\u00f6rst\u00f6rdes i branden \u00e4ven fanns kyrkans orgel.\r\n\r\nVad som d\u00e4refter h\u00e4nde vet vi inte. Byggde man direkt upp en ny orgel efter den som f\u00f6rst\u00f6rdes av branden? Fanns det till exempel orgelmusik i kyrkan i samband med Gustav Vasas kungaval h\u00e4r?  Man kan naturligtvis gissa, men det \u00e4r f\u00f6rst 1578 som det \u00e5terigen dyker upp s\u00e4kra uppgifter. D\u00e5 i ett bevarat brev fr\u00e5n biskop Nikolaus Helsingius till hertig Karl, sedermera kung Karl IX, d\u00e4r han skriver att att \u201dorgorna\u201d i kyrkan hade provspelats.\r\nSedan dess har det i alla fall med s\u00e4kerhet spelats orgel h\u00e4r i v\u00e5r domkyrka. Flera instrument har byggts och ersatts. Det nuvarande s\u00e5 sent som 1971, \u00e4ven om en del av orgelfasaden \u00e5teranv\u00e4ndes fr\u00e5n den ursprungliga, 1910 \u00e5rs orgel.\r\n\r\nKlicka p\u00e5 Om Orgeln om vill h\u00f6ra och se v\u00e5r domkyrkoorganist Torvald spela och ber\u00e4tta om hur den fungerar.","image":{"name":"Orgel.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/Orgel-951x952.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"6.1-Orgeln.mp3","length":"2:22","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/6.1-Orgeln.mp3"}},{"title_se":"Om orgeln","content_se":"Titta p\u00e5 videon.","image":null,"media_se":{"type":"video","name":"6.2-Torvald-om-orgeln.mp4","length":"1:23","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/6.2-Torvald-om-orgeln.mp4"}}]},{"id":"61","title_se":"Dopfunten och altaret","symbol":{"name":"7-dopfunten-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/7-dopfunten-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"Dopfunten och altaret","content_se":"P\u00e5 den h\u00e4r platsen befinner du dig s\u00e5 att s\u00e4ga mitt emellan kyrkans sakrament \u2013 dopet och nattvarden. Dopfunten som du har framf\u00f6r dig \u00e4r en av v\u00e5r kyrkas \u00e4ldsta artefakter \u2013 den \u00e4r fr\u00e5n 1300-talet. Altaret, platsen d\u00e4r vi firar den heliga nattvarden, \u00e4r en av v\u00e5ra modernaste \u2013 det utformades p\u00e5 1980-talet.\r\n\r\nL\u00e5t oss b\u00f6rja med dopfunten. Den har som sagts anv\u00e4nts i v\u00e5r kyrka sedan slutet av 1300-talet. Tanken svindlar n\u00e4r man t\u00e4nker p\u00e5 hur m\u00e5nga som har d\u00f6pts in i den kristna tron och upptagits i Guds stora familj i denna dopfunt. Vi vet inte vem som utf\u00f6rt detta vackra bronsverk, men vi tror att det var en svensk eller tysk konstn\u00e4r. Det kan man sluta sig till av stilen. \r\n\r\nOm du j\u00e4mf\u00f6r med modernare dopfuntar kan du ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver djupet. Det beror p\u00e5 att det f\u00f6re reformationen var vanligt att doppa barnen helt och h\u00e5llet i dopvattnet. Idag begjuter pr\u00e4sten helt l\u00e4tt med v\u00e4lsignat vatten p\u00e5 hj\u00e4ssan och tecknar dopets tecken p\u00e5 panna, mun och hj\u00e4rta.\r\n\r\nRunt karet finns fyra rader med konstiga tecken. Majuskler kallas de. Texten \u00e5terger b\u00f6nen Ave Maria p\u00e5 latin. \u201dHell dig Maria, full av n\u00e5d, Herren \u00e4r med. V\u00e4lsignad \u00e4r du bland kvinnor. V\u00e4lsignad \u00e4r din livsfrukt.\u201d\r\n\r\nTitta ocks\u00e5 p\u00e5 de h\u00f6ga bronsfigurerna som tv\u00e5 och tv\u00e5 dekorerar dopfuntens ben. De brukar vi ofta f\u00e5 fr\u00e5gor om fr\u00e5n konstintresserade bes\u00f6kare. \u00c4r det afrikanska skulpturer som under medeltiden kommit in i v\u00e5r kyrka? Nej, det \u00e4r det inte \u2013 men vi h\u00e5ller med om att man skulle kunna tro det. Det \u00e4r faktiskt avbildningar av de f\u00f6rsta m\u00e4nniskorna \u2013 Adam och Eva. Det kan du se om du granskar dem noga. Kvinnofiguren har en orm ringlande kring halsen och tar emot ett \u00e4pple som ormen r\u00e4cker henne.\r\n\r\nAltaret bakom dig tillkom vid renoveringen i skiftet mellan 1980 och 90-talet. F\u00f6rsamlingen hade d\u00e5 \u00f6nskem\u00e5l att f\u00e5 ett mer centralt placerat altare som kunde knyta pr\u00e4sten n\u00e4rmare f\u00f6rsamlingen i gudstj\u00e4nsten. Vid detta altare firar vi nattvarden i m\u00e4ssan de flesta s\u00f6ndagar. Men vid stora kyrkliga helger, liksom vid barn- och familjegudstj\u00e4nster, sker det i st\u00e4llet vid h\u00f6galtaret l\u00e4ngst fram i koret.\r\n\r\nTitta g\u00e4rna p\u00e5 videon d\u00e4r pr\u00e4sten Jenny ber\u00e4ttar hur vi idag betraktar nattvarden och dopet i svenska kyrkan.","image":{"name":"dopfunten.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/dopfunten-1269x952.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"7.1-Dopfunten-och-altaret.mp3","length":"3:05","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/7.1-Dopfunten-och-altaret.mp3"}},{"title_se":"Nattvarden och dopet","content_se":"Titta p\u00e5 videon","image":null,"media_se":{"type":"video","name":"7.2-Jenny-om-dopet.mp4","length":"2:17","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/7.2-Jenny-om-dopet.mp4"}}]},{"id":"64","title_se":"Predikstolen","symbol":{"name":"8-predikstolen-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/8-predikstolen-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"Predikstolen","content_se":"Tro det eller ej, men den magnifika pj\u00e4s som du ser h\u00e4r \u2013 v\u00e5r domkyrkas predikstol \u2013 orsakade en hel del br\u00e5k n\u00e4r den togs i bruk 1789. Vi ska \u00e5terkomma till det, men f\u00f6rst n\u00e5got om sj\u00e4lva principen.\r\n\r\nDet var efter reformationen man b\u00f6rjade intressera sig f\u00f6r att bygga predikstolar i kyrkor. Luthers nya teologi betonade ordet och f\u00f6rkunnelsen i gudstj\u00e4nsten p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt och i och med det blev predikan viktigare. 1571 \u00e5rs kyrkoordning beordrade d\u00e4rf\u00f6r att alla kyrkor skulle inr\u00e4tta en s\u00e4rskild, upph\u00f6jd plats, d\u00e4r pr\u00e4sten kunde st\u00e5 under predikan. Det best\u00e4mdes ocks\u00e5 att predikstolen skulle placeras direkt i h\u00f6gkoret, som var pr\u00e4sternas exklusiva omr\u00e5de, eller i \u00f6verg\u00e5ngen mellan h\u00f6gkoret och l\u00e5ngskeppet d\u00e4r f\u00f6rsamlingen satt. Detta f\u00f6r att ytterligare markera att predikan var Guds eget ord uttolkat.\r\n\r\nD\u00e4rmed \u00e5lades naturligtvis \u00e4ven Str\u00e4ngn\u00e4s domkyrka att anl\u00e4gga en predikstol. Den f\u00f6rsta \u00e4r sedan l\u00e4nge f\u00f6rst\u00f6rd. Den blev svedd och r\u00f6kskadad i en brand och n\u00e4r Gustaf III bes\u00f6kte Str\u00e4ngn\u00e4s blev han missn\u00f6jd och best\u00e4mde att en ny skulle byggas.  Det tog hovbildhuggaren Per Ljung ett drygt \u00e5r att g\u00f6ra den nya predikstolen, det vill s\u00e4ga den som du ser h\u00e4r. Kungen f\u00f6rklarade sig n\u00f6jd. Och tacka f\u00f6r det Per Ljungs skapelse var ju utf\u00f6rd i den av kungen sj\u00e4lv s\u00e5 varmt omhuldade nyklassiska stilen. Men knappt hade kungen hunnit godk\u00e4nna bygget f\u00f6rr\u00e4n br\u00e5ket startade.\r\n\r\nPredikstolen var n\u00e4mligen \u2013 och \u00e4r fortfarande \u2013 enda exemplet p\u00e5 nyklassicism i hela kyrkan. Helt stilvidrigt, ans\u00e5g kritikerna. Denna pj\u00e4s h\u00f6r inte hemma i en katedral som i \u00f6vrigt pr\u00e4glas av medeltid och barockideal, sa man. Men kungen l\u00e4t sig inte blidkas. Han hade godk\u00e4nt det hela, predikstolen var invigd och d\u00e4rmed var saken ur v\u00e4rlden, ans\u00e5g han. Och s\u00e5 fick det bli. Den st\u00e5r fortfarande kvar.\r\n\r\nMen idag \u00e4r vi inte alls lika kritiska. Kanske \u00e4r det helt enkelt som det brukar. F\u00e5r ett nytillskott bara finnas kvar tillr\u00e4ckligt l\u00e4nge, i detta fall i mer \u00e4n 230 \u00e5r, tycker man till slut att det \u00e4r vackert och passar alldeles utm\u00e4rkt in i resten. \r\n\r\nEller vad tycker du sj\u00e4lv? ","image":{"name":"predikstolen.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/predikstolen-1269x952.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"8.1-Predikstolen.mp3","length":"2:40","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/8.1-Predikstolen.mp3"}}]},{"id":"66","title_se":"Stenbockska koret","symbol":{"name":"9-stenbockska-koret-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/9-stenbockska-koret-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"Stenbockska koret","content_se":"S\u00e4rskilt i st\u00f6rre kyrkor blev det under senmedeltiden vanligt att ut\u00f6ka med mindre sidobyggnader, sidoskepp eller kor som de kallas. D\u00e4r togs vanliga bes\u00f6kare som inte hade tillg\u00e5ng till h\u00f6gkoret emot f\u00f6r b\u00f6n och offer. Det du st\u00e5r vid h\u00e4r \u00e4r just ett s\u00e5dant kor, \u00e4ven om det numera inte \u00e4r l\u00e4tt att se det, eftersom det magnifika gravmonumentet fyller upp rummet och tar det mesta av uppm\u00e4rksamheten. Men f\u00f6rs\u00f6k att bortse fr\u00e5n det, det har tillkommit betydligt senare. \r\n\r\nJust detta kor \u00e4r v\u00e5r kyrkas \u00e4ldsta \u2013 vi tror att det stod f\u00e4rdigt omkring 1350, fr\u00e5n b\u00f6rjan helgat \u00e5t Jesu moder Maria. Men \u00f6ver tiden kom det ocks\u00e5 att bli ett kor \u00e5t Sankt Kristoffer, de v\u00e4gfarandes skyddshelgon. Det \u00e4r honom du ser avbildad i den stora kalkm\u00e5lningen i det bortre innertaket. Hit kom medeltida f\u00f6rsamlingsmedlemmar med offerg\u00e5vor f\u00f6r att be om skydd under f\u00f6rest\u00e5ende resor, och f\u00f6r att tacka f\u00f6r att allt hade g\u00e5tt bra n\u00e4r man kommit hem igen.\r\n\r\nOm du tittar upp i taket, till v\u00e4nster fr\u00e5n d\u00e4r du st\u00e5r, kan du se en annan stor kalkm\u00e5lning. Det \u00e4r landets \u00e4ldsta bevarade kalkm\u00e5lning av treenigheten. F\u00e4rdigst\u00e4lld omkring \u00e5r 1350 ser du Gud Fader p\u00e5 sin tron, med den korsf\u00e4ste Jesus och den heliga ande avbildad som en duva ovanf\u00f6r Jesu huvud.\r\n\r\nVi ska vara tacksamma att dessa sp\u00e5r av den gamla medeltida kyrkan fick vara kvar, \u00e4ven efter att koren blev gravplatser 1600-talet. Efter Vasakungarnas indragning av kyrkans tillg\u00e5ngar blev n\u00e4mligen de gamla helgonkoren en ny finansieringsk\u00e4lla f\u00f6r kyrkan. Helgon tillh\u00f6rde ju den katolska tron, deras kor hade man begr\u00e4nsad anv\u00e4ndning f\u00f6r i den reformerade kyrkan. De kunde i st\u00e4llet s\u00e4ljas som attraktiva gravplatser till f\u00f6rm\u00f6gna adelspersoner.\r\n\r\nDet \u00e4r ocks\u00e5 vad du ser h\u00e4r \u2013 greve Gustav Otto Stenbock och hans hustru Kristina Katarina de la Gardies gravmonument \u00f6ver sig sj\u00e4lva. Om du vill veta mer om dem s\u00e5 klicka Gustav Otto Stenbock. Om du f\u00f6rst vill h\u00f6ra legenden om Sankt Kristoffer och varf\u00f6r just han blev de v\u00e4gfarandes helgon, s\u00e5 klicka p\u00e5 Sankt Kristoffer.","image":{"name":"stenbockska-koret.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/stenbockska-koret-1269x952.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"9.1-Stenbockska-koret.mp3","length":"2:40","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/9.1-Stenbockska-koret.mp3"}},{"title_se":"Gustav Otto Stenbock - vem var han?","content_se":"Greve Gustav Otto Stenbock f\u00f6ddes 1614 i en av tidens mer namnkunniga adelsfamiljer. Och eftersom detta skedde under Sveriges stormaktstid, kunde ett gossebarn i den f\u00f6rn\u00e4ma adeln f\u00f6rv\u00e4nta sig en betydande milit\u00e4r karri\u00e4r som vuxen, om han spelade sina kort v\u00e4l.\r\nDet gjorde Gustav Otto. I all synnerhet n\u00e4r han gifte sig med Kristina Katarina de la Gardie. Hon var dotter till riksr\u00e5det Jacob de la Gardie och dessutom syster till drottning Christinas gunstling Magnus Gabriel de la Gardie. \r\n\r\nGustav Otto h\u00e4mtade med andra ord sin blivande hustru fr\u00e5n de allra innersta kretsarna av hovet. Min allra mest \u00e4lskade hovfr\u00f6ken, som drottning Christina kallade Kristina Katarina.\r\nMen frun var ocks\u00e5 i ett annat avseende ett minst sagt vinnande koncept. Hon f\u00f6rde n\u00e4mligen \u00e4ven med sig en ansenlig och h\u00f6gst beh\u00f6vlig f\u00f6rm\u00f6genhet till hush\u00e5llet. H\u00f6r bara vad den florentinska ambassad\u00f6ren Lorenzo Magalotti rapporterade hem till Florens:\r\n\u201dStenbock \u00e4r en hedersman, men han har i praktiken f\u00f6ga inflytande \u00f6ver politiken. F\u00f6r sin rikedom har han sin hustru att tacka, ty han var mycket fattig d\u00e5 han gifte sig med henne. Hon styr Stenbocks hus och, efter vad som s\u00e4gs, \u00e4ven honom sj\u00e4lv.\u201d \r\n\r\nEfter vigseln med Kristina Katarina tog Gustav Ottos karri\u00e4r fart. Han blev general-guvern\u00f6r \u00f6ver Sk\u00e5ne, Halland och Blekinge samt \u00f6verbef\u00e4lhavare f\u00f6r trupperna i s\u00f6dra och v\u00e4stra Sverige. Hade han n\u00f6jt sig med det hade det nog kunnat sluta b\u00e4ttre \u00e4n det gjorde. Men Gustav Otto hade f\u00e5tt smak p\u00e5 det fina livet. N\u00e4r han erbj\u00f6ds att ocks\u00e5 bli riksamiral, det vill s\u00e4ga h\u00f6gsta chef f\u00f6r flottan, tackade han stolt ja. \r\n\r\nDet borde han inte ha gjort. Gustav Otto var en milit\u00e4r landkrabba. Sj\u00f6strid visste han ingenting om och hade aldrig \u00e4gnat sig \u00e5t. Gustav Ottos d\u00e5liga f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r uppdraget i kombination med brist p\u00e5 pengar i statskassan, medf\u00f6rde att de en g\u00e5ng s\u00e5 stolta svenska \u00f6rlogsskeppen nu l\u00e5g och ruttnade s\u00f6nder, f\u00f6rt\u00f6jda i sina hamnar. N\u00e4r f\u00f6rfallet blev uppenbart var det Gustav Otto som fick b\u00e4ra hundhuvudet. Han blev bryskt avsatt fr\u00e5n sin post och d\u00f6md att betala ett h\u00f6gt skadest\u00e5nd f\u00f6r att ha f\u00f6rsummat sina plikter. Tillsammans med en del andra d\u00e5liga aff\u00e4rer gjorde detta, som det st\u00e5r i historieb\u00f6ckerna, \u201dden forne riksamiralen utfattig\u201d. \r\n\r\nN\u00e5v\u00e4l, n\u00e5got m\u00e5ste han trots allt ha kunnat l\u00e4gga undan. F\u00f6r under de nio \u00e5r som \u00e5terstod av hans liv, lyckades han finansiera det magnifika gravmonument du ser h\u00e4r. Utf\u00f6rt i tr\u00e4 av en ok\u00e4nd holl\u00e4ndsk bildhuggare och \u2013 f\u00f6r att matcha det rutiga stengolvet \u2013 illusoriskt m\u00e5lat att efterlikna svart och vit marmor. F\u00f6rutom att personifiera d\u00f6den sj\u00e4lv inneh\u00e5ller monumentet scener ur Gustav Ottos milit\u00e4ra bedrifter och p\u00e5 framsidan en byst av honom sj\u00e4lv som en romersk triumfator. Helt i enlighet med tidens sed att starkt \u00f6verdriva den avlidnes historiska betydelse.\r\n\r\nAtt det kom att dr\u00f6ja tio \u00e5r efter hans d\u00f6d innan Gustav Otto till slut lades att vila under detta pampiga monument ber\u00e4ttas d\u00e4remot inte. \u00c4n mindre att hans kvarlevor under v\u00e4ntetiden f\u00f6rvarades i en enkel metallkista i Riddarholmskyrkans k\u00e4llare. Det som den florentinske ambassad\u00f6ren hade noterat m\u00e5nga \u00e5r tidigare, att det i sj\u00e4lva verket var Kristina Katarina som styrde \u00f6ver Stenbocks g\u00f6randen och l\u00e5tanden, visade sig n\u00e4mligen g\u00e4lla \u00e4ven efter hans d\u00f6d.  F\u00f6r att h\u00e5lla nere kostnaderna, beslutade hon att ianspr\u00e5ktagandet av det f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let reserverade helgonkoret i Str\u00e4ngn\u00e4s domkyrka, kunde inv\u00e4nta \u00e4ven hennes egen d\u00f6d. Och eftersom hon uppn\u00e5dde den f\u00f6r sin tid avsev\u00e4rda \u00e5ldern 72 \u00e5r kom det hela att dra ut p\u00e5 tiden. \r\n\r\nMen nu ligger de i alla fall tillsammans h\u00e4r. Gustav Otto och hans h\u00f6gt uppsatta och m\u00e4ktiga hustru Kristina Katarina.","image":{"name":"gustav-otto-stenbock.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/gustav-otto-stenbock.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"9.3-Gustav-Otto-Stenbock.mp3","length":"4:48","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/9.3-Gustav-Otto-Stenbock.mp3"}},{"title_se":"Sankt Kristoffer","content_se":"Sankt Kristoffer hette fr\u00e5n b\u00f6rjan Reprobus, ber\u00e4ttar helgonlegenden. Han var en extremt storvuxen och muskul\u00f6s karl \u2013 ett riktigt muskelpaket. Tack vare sin fysiska styrka erbj\u00f6ds han tj\u00e4nst hos den m\u00e4ktigaste kungen i v\u00e4rlden. Men n\u00e4r Reprobus tr\u00e4tt i tj\u00e4nst uppt\u00e4ckte han till sin f\u00f6rv\u00e5ning att kungen, trots sin stora makt, var r\u00e4dd f\u00f6r dj\u00e4vulen. Av detta drog Reprobus slutsatsen att kungen inte kunde vara den m\u00e4ktigaste i v\u00e4rlden. I s\u00e5 fall skulle han ju inte vara r\u00e4dd f\u00f6r n\u00e5n. \r\n\r\nS\u00e5 Reprobus valde att g\u00e5 i tj\u00e4nst hos dj\u00e4vulen i st\u00e4llet, den som kungen var r\u00e4dd f\u00f6r och som d\u00e4rmed kunde anses vara den som med r\u00e4tta var v\u00e4rldens m\u00e4ktigaste. Men inte heller det visade sig korrekt. F\u00f6r n\u00e4r Reprobus hade g\u00e5tt i tj\u00e4nst hos dj\u00e4vulen, uppt\u00e4ckte han att dj\u00e4vulen var r\u00e4dd f\u00f6r Jesus. D\u00e5 f\u00f6rstod Reprobus att Kristus m\u00e5ste var \u00e4nnu m\u00e4ktigare. Och d\u00e4rmed ville han g\u00e5 i tj\u00e4nst hos honom i st\u00e4llet.\r\n\r\nHan s\u00f6kte upp en eremit f\u00f6r att fr\u00e5ga hur han b\u00e4st kunde tj\u00e4na Kristus. Eremiten svarade att det var genom att tj\u00e4na folket, f\u00f6r det var vad Jesus gjorde. Och eftersom Reprobus var s\u00e5 stark, menade eremiten, kunde han ju g\u00e5 i tj\u00e4nst som b\u00e4rare av resande \u00f6ver floden p\u00e5 vadst\u00e4llet i n\u00e4rheten. En s\u00e5dan uppgift m\u00e5ste vara idealiskt f\u00f6r en s\u00e5 kraftig karl, menade eremiten. Sagt och gjort. Reprobus installerade sig vid floden och n\u00e4r det kom n\u00e5n som \u00e4mnade sig \u00f6ver till andra sidan, tog Reprobus upp denne p\u00e5 sina axlar och bar den resande \u00f6ver floden.\r\n\r\nEn dag kom ett barn till floden. Reprobus lyfte upp barnet p\u00e5 sina axlar och b\u00f6rjade b\u00e4ra \u00f6ver floden. Men f\u00f6r varje steg k\u00e4nde han hur barnets vikt v\u00e4xte. Det blev tyngre och tyngre och till slut k\u00e4ndes b\u00f6rdan \u00f6verm\u00e4ktig till och med f\u00f6r Reprobus. Han v\u00e4nde sig om och fr\u00e5gade f\u00f6rskr\u00e4ckt: Vem \u00e4r du som \u00e4r s\u00e5 tung? Barnet svarade: Jag \u00e4r Kristus som b\u00e4r alla v\u00e4rldens synder. D\u00e4rmed f\u00f6rstod Reprobus att det var m\u00e4staren sj\u00e4lv, den m\u00e4ktigaste i hela v\u00e4rlden, som han bar p\u00e5 sina axlar. \r\n\r\nMed det sista av sina sinande krafter bar han Jesus \u00f6ver till andra stranden och st\u00e4llde f\u00f6rsiktigt ned honom. D\u00e4r tackade Jesus honom, d\u00f6pte Reprobus och gav honom namnet Kristoffer som betyder Kristusb\u00e4rare.  Och sedan den dagen blev Sankt Kristoffer de resandes skyddshelgon.","image":{"name":"st-christopher.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/st-christopher.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"9.2-Sankt-Kristoffer.mp3","length":"2:53","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/9.2-Sankt-Kristoffer.mp3"}}]},{"id":"70","title_se":"Gyllenhielmska gravkoret","symbol":{"name":"10-gyllenhielmska-koret-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/10-gyllenhielmska-koret-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"Gyllenhielmska gravkoret","content_se":"Det du nu st\u00e5r vid var ursprungligen ett kor helgat \u00e5t kyrkans egna skyddshelgon, apostlarna Petrus och Paulus. Men av detta finns inga tecken kvar. J\u00e4mf\u00f6rt med de andra gravkoren \u00e4r detta det som genomg\u00e5tt den allra mest omfattande f\u00f6r\u00e4ndringen. Den allra mest v\u00e5rdsl\u00f6sa, finns det dom som tycker. En historisk bes\u00f6kare ans\u00e5g till exempel att detta storartade barockmonumentet snarast p\u00e5minde om \u201den \u00f6verd\u00e5dig gr\u00e4ddbakelse fr\u00e5n en konditori i Schwarzwald\u201d.\r\n\r\nVad Karl Karlsson Gyllenhielm, mannen som tillsammans med sin hustru Kristina Ribbing ligger begravd h\u00e4r, skulle ha sagt om den saken kan vi bara gissa. M\u00f6jligen skulle han ha sm\u00e5lett \u00e5t saken, f\u00f6r enligt vittnen i hans samtid var han en man med mycket humor.\r\nDen storvulna prakten \u2013 orsaken till att det som tidigare fanns h\u00e4r nu \u00e4r helt dolt under stuckaturerna \u2013 \u00e4r typisk f\u00f6r svensk stormaktstid. Man vill visa makt. Att att de som h\u00e4r har sitt vilost\u00e4lle, i sin tid var ett av landets mest k\u00e4nda och f\u00f6rn\u00e4ma par.\r\n\r\nKarl Karlsson Gyllenhielm var en mycket intressant och m\u00e5ngsidig m\u00e4nniska. Han var riksamiral och som s\u00e5dan en av de h\u00f6gsta milit\u00e4ra bef\u00e4lhavarna i Sverige.\r\nKristina Ribbing var \u00e4ven hon en p\u00e5tagligt driftig kvinna, inte minst en mycket duglig ekonom som sk\u00f6tte r\u00e4kenskaperna p\u00e5 flera slott och gods. D\u00e4remot mer tillbakadragen \u00e4n sin man. Det gravmonument som finns h\u00e4r \u00e4r faktiskt landets enda k\u00e4nda avbildning av henne.\r\n\r\nGyllenhielm var inte bara en milit\u00e4r bef\u00e4lhavare, han var ocks\u00e5 en from och varmt kristen m\u00e4nniska, som vid sidan av sina plikter \u00e4gnade sig \u00e5t att skriva psalmer och tillsammans med sin hustru underh\u00e5lla en stor och bred v\u00e4nkrets. D\u00e4ribland Sveriges regent, Drottning Kristina, Gyllenhielms egen brorsdotter. Drottningen har f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4ven sj\u00e4lv st\u00e5tt h\u00e4r, p\u00e5 samma plats som du och beundrat hans gravmonument. Mer om det och om vilka sp\u00e4nnande m\u00e4nniskor makarna Gyllenhielm-Ribbing var, hittar du under f\u00f6rst Vem var Gyllenhielm? Och sedan Gyllenhjelm och Ribbing.\r\n","image":{"name":"gyllenhielmska-gravkoret.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/gyllenhielmska-gravkoret-1300x867.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"10.1-Gyllenhjelmska-koret.mp3","length":"2:29","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/10.1-Gyllenhjelmska-koret.mp3"}},{"title_se":"Vem var Gyllenhielm?","content_se":"Karl Karlsson, f\u00f6ddes 1574 som resultat av ett k\u00e4rleksm\u00f6te mellan Gustav Vasas yngste son, d\u00e5varande hertig Karl av S\u00f6dermanland, sedermera kung Carl IX, och den unga pr\u00e4stdottern Karin Nilsdotter fr\u00e5n \u00d6stra husby p\u00e5 Vikbolandet. F\u00f6r ett k\u00e4rleksbarn f\u00e5r man i \u00e4rlighetens namn kalla honom. Hertigen hade flera o\u00e4kta barn, men just lille Karl v\u00f6rdade han h\u00f6gt genom hela livet. V\u00e5r oss mest \u00e4lsklige frilloson, som han kallade honom. \r\n\r\nMamma Karin gifte sig s\u00e5 sm\u00e5ningom med hertigens st\u00e5th\u00e5llare Peder Christiansen, som d\u00e4rmed blev den d\u00e5 19-\u00e5rige Karls styvfar. Detta skulle komma att f\u00e5 stor betydelse f\u00f6r unge Karls karri\u00e4r. Peder Christiansen, som tillh\u00f6rde hertigens mest betrodda, sopade helt enkelt banan f\u00f6r sin styvson. P\u00e5 k\u00f6pet vann unge Karl \u00e4ven kung Johan III:s gunst i s\u00e5 h\u00f6g grad att han adlades till namnet Gyllenhjelm.\r\n\r\nSl\u00e4ktskapet med den regerande Vasadynastin var inget Karl Karlsson Gyllenhjelm sj\u00e4lv gjorde n\u00e5got st\u00f6rre nummer av. D\u00e4remot var han mycket familjek\u00e4r och hade till skillnad fr\u00e5n andra medlemmar av sl\u00e4kten god social kompetens, som det numera heter. Mitt i Vasafamiljens komplicerade sl\u00e4ktfejder var Karl Karlsson Gyllenhjelm den som lj\u00f6t olja p\u00e5 v\u00e5gorna. Men n\u00e4r Vasafejden till slut brakade ut i sin absoluta kulmen, de sista \u00e5ren av 1500-talet, kallades han \u2013 trots att han just d\u00e5 studerade i Frankrike och befann sig p\u00e5 l\u00e5ngt avst\u00e5nd fr\u00e5n konflikth\u00e4rden \u2013 hastigt och bryskt hem.\r\n\r\nKung Johan III var nu d\u00f6d och sonen Sigismund f\u00f6rs\u00f6kte s\u00e5 gott det gick att regera Sverige p\u00e5 distans fr\u00e5n sin tron i Polen. Det var inte l\u00e4tt och inte blev det l\u00e4ttare n\u00e4r Gyllenhjelms far, tillika kung Sigismunds farbror, drog ig\u00e5ng ett inb\u00f6rdeskrig f\u00f6r att st\u00f6rta honom fr\u00e5n tronen.\r\nSigismund blev naturligtvis rasande, landsteg sig med sina trupper i Kalmar och drabbade samman med hertigens arm\u00e9. Det var d\u00e4rf\u00f6r Gyllenhjelm kallades hem. Pappa hertigen beh\u00f6vde honom som bef\u00e4lhavare f\u00f6r trupperna. Gyllenhjelm visade sig redan d\u00e5 vara en mycket duglig milit\u00e4rstrateg. Sigismunds styrkor slogs ned och drevs slutgiltigt p\u00e5 flykt efter slaget i St\u00e5ngebro utanf\u00f6r Link\u00f6ping. \r\n\r\nHertigen blev d\u00e4rmed kung Karl IX och som s\u00e5dan best\u00e4mde han sig f\u00f6r att starta krig ocks\u00e5 p\u00e5 andra sidan \u00d6stersj\u00f6n. Gyllenhjelm, som visat sig vara en s\u00e5 duglig milit\u00e4r bef\u00e4lhavare skickades \u00e4ven dit f\u00f6r att leda trupperna. Detta sporrade naturligtvis Sigismund till h\u00e4mnd. Gyllenhjelm \u2013 \u00e4ttling till den kuppmakare som ber\u00f6vat honom den svenska kronan \u2013 fanns inom r\u00e4ckh\u00e5ll! Det spelade ingen roll att det r\u00f6rde sig om den v\u00e4nlige kusin Karl som Sigismund hade lekt med som barn \u2013 han beordrade sin arme att gripa Gyllenhjelm vid f\u00f6rsta tillf\u00e4lle som erbj\u00f6ds.\r\n\r\nOch s\u00e5 blev det. Gyllenhjelm f\u00f6ll i fiendens h\u00e4nder, togs till f\u00e5nga och f\u00f6rdes under f\u00f6rnedrande omst\u00e4ndigheter till f\u00e4ngsligt f\u00f6rvar i borgen Rawa i Polen. D\u00e4r blev han sedan sittande i tolv \u00e5r, de sista sex slagen i j\u00e4rn med fotboja efter ett misslyckat flyktf\u00f6rs\u00f6k. Tiden i f\u00e5ngenskapen blev mycket str\u00e4ng f\u00f6r att inte s\u00e4ga h\u00e4nsynsl\u00f6s. Flera vintrar var Gyllenhjelm n\u00e4ra att frysa ihj\u00e4l i den iskalla, helt ouppv\u00e4rmda cell d\u00e4r han satt. \r\n\r\nMen han till\u00e4ts i alla fall att l\u00e4sa, vilket inspirerade honom att \u00e5teruppta ett projekt, som han hade inlett under studierna i Frankrike \u2013 att \u00f6vers\u00e4tta och tons\u00e4tta de latinska texterna i Psaltaren. Detta tillsammans med andra teologiska studier ledde Gyllenhjelm till en andlig f\u00f6rvissning att f\u00e5ngenskapen som han hamnat i var ett Guds straff f\u00f6r hans tidigare s\u00e5 ytliga liv. Detta och en del annat gjorde att Gyllenhjelm blev en alltmer from och stillsam person, som \u00e4ven om han inte fann n\u00e5d hos den polske kungen \u00e4nd\u00e5 gjorde det hos sina f\u00e5ngvaktare.\r\n\r\nS\u00e4kert var det d\u00e4rf\u00f6r som han, n\u00e4r han till slut frigavs, fick till\u00e5telse att ta med sig sina fotbojor som en slags souvenir. Och nu h\u00e4nger de, enligt instruktion i Gyllenhjelms testamente, f\u00f6r evig tid h\u00e4r i hans gravmonument. Titta p\u00e5 metallstaget till h\u00f6ger.\r\n\r\nOm du vill h\u00f6ra del tv\u00e5 \u2013 den lika sp\u00e4nnande ber\u00e4ttelsen om hur det gick f\u00f6r Gyllenhjelm n\u00e4r han \u00e5terkom till Sverige \u2013 klicka d\u00e5 Gyllenhjelm och Ribbing.\r\n","image":{"name":"gyllenhielmska-gravkoret.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/gyllenhielmska-gravkoret-1300x867.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"10.2-Gyllenhjelm-vem-var-han.mp3","length":"5:38","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/10.2-Gyllenhjelm-vem-var-han.mp3"}},{"title_se":"Gyllenhjelm och Ribbing","content_se":"Efter frigivningen och \u00e5terkomsten till Sverige blev Gyllenhjelm rikligt bel\u00f6nad f\u00f6r uth\u00e5llighet och trofasthet under f\u00e5ngenskapen av den nye kungen, Gustaf II Adolf, Gyllenhjelms egen halvbror. Han blev friherre vid Sundbyholms slott utanf\u00f6r Eskilstuna och Karlbergs slott utanf\u00f6r Stockholm. Senare \u00e4ven f\u00e4ltmarskalk, riksr\u00e5d och riksamiral.\r\n\r\nHan gifter sig med Kristina Ribbing och f\u00e5r tillsammans med henne ett visserligen barnl\u00f6st men av allt att d\u00f6ma mycket k\u00e4rleksfullt \u00e4ktenskap. Makarna var djupt f\u00e4stade vid varandra och samarbetade i det mesta. Vid sidan av allt annat forts\u00e4tter han \u00e4ven sin teologiska g\u00e4rning. Skriver ett antal psalmer, ger ut teologiska b\u00f6cker och l\u00e4gger grund f\u00f6r mycket av det som senare kommer att bli Svenska kyrkans diakonala verksamhet. \r\n\r\nTillsammans med sin hustru startar han ocks\u00e5 landets f\u00f6rsta folkskola. Unik i sin inte bara f\u00f6r att man tog emot barn ur alla samh\u00e4llsklasser utan ocks\u00e5 v\u00e4lkomnade s\u00e5v\u00e4l flickor som pojkar. Varje dag s\u00e4nde makarna p\u00e5 egen bekostnad en tunna soppa till skolan. D\u00e4rmed kan man s\u00e4ga att de ocks\u00e5 startade landets f\u00f6rsta skolbespisning.\r\n\r\nHans sista insats som riksamiral blev att frakta hem kung Gustaf Adolfs lik fr\u00e5n L\u00fctzen. Vid ankomsten till Stockholm togs f\u00f6ljet emot av kungens 6-\u00e5riga dotter Kristina \u2013 Gyllenhjelms brorsdotter, som senare skulle bli Drottning Kristina av Sverige. Gyllenhjelm var d\u00e5 en gammal man. 59 \u00e5r var n\u00e4stan dubbla medellivsl\u00e4ngden p\u00e5 den tiden och rimligen kunde han inte tro annat \u00e4n att hans officiella liv var \u00f6ver. Tanken att han skulle spela roll f\u00f6r den blivande drottning Kristina, som gr\u00e5tande stod p\u00e5 slottsbacken och emot sin fars kista, kan knappast ha f\u00f6respeglat honom. \u00c4n mindre att han skulle ha hela 17 \u00e5r kvar i livet. Men s\u00e5 blev det. \r\n\r\nRunt Kristina kulminerade maktspelet i f\u00f6rmyndarregeringen och eftersom hon ocks\u00e5 tidigt isolerades fr\u00e5n sin mor fanns knappast n\u00e5gon som erbj\u00f6d henne den osj\u00e4lviska k\u00e4rleksfulla omtanke som ett litet barn mitt i maktcentrum beh\u00f6ver. F\u00f6rutom Gyllenhjelm, vill s\u00e4ga. P\u00e5 grund av sin \u00e5lder var han inte indragen i maktstriderna och d\u00e4rmed ofarlig f\u00f6r de flesta. I kombination med hans omtalade familjek\u00e4nsla \u2013 och m\u00f6jligen ocks\u00e5 paret Gyllenhjelms egen barnl\u00f6shet \u2013 blev de idealiska f\u00f6r rollen som skyddande och tr\u00f6stande, stabila f\u00f6r\u00e4ldragestalter f\u00f6r den utsatta Kristina. Hur v\u00e4l Gyllenhjelm fyllde den funktionen m\u00e4rktes inte minst vid hans begravning 1651. Drottningen var d\u00e5 25 \u00e5r och sedan flera \u00e5r landets styrande regent. F\u00f6r att \u00e4ra Gyllenhjelm st\u00e4llde hon upp den st\u00f6rsta och st\u00e5tligaste begravningsprocession Str\u00e4ngn\u00e4s n\u00e5gonsin hade sett. Till och med st\u00e5tligare \u00e4n den som hans far, kung Karl IX fick medan Gyllenhjelm satt f\u00e5ngad i Polen.\r\n\r\nF\u00f6r att allt detta skulle bli m\u00f6jligt k\u00f6pte \u00e4nkan Kristina Ribbing flera tomter nedanf\u00f6r kyrkan och l\u00e4t riva det gytter av sm\u00e5hus som hade vuxit upp d\u00e4r. Detta f\u00f6r att kunna anl\u00e4gga den paradgata upp mot kyrkan som begravningst\u00e5get skulle ta. Den gatan heter \u00e4n idag Gyllenhjelmsgatan och mycket troligt den v\u00e4g \u00e4ven du sj\u00e4lv tog f\u00f6r att komma till kyrkan idag. \r\n\r\n1651 var gatan fylld med musikanter med pukor och trumpeter, ryttare och fotsoldater f\u00f6ljda av biskopen, lokala dignit\u00e4rer samt riddare. Tjugo h\u00f6ga sj\u00f6officerare bar Gyllenhjelms kista och efter dem red kronprins Carl Gustav i spetsen f\u00f6r rikets herrar. \u00c4nkedrottning Maria Eleonora och drottning Christina satt i varsin vagn och d\u00e4rp\u00e5 ytterligare 45 vagnar med olika dignit\u00e4rer. Allra sist, i enlighet med den d\u00f6des \u00f6nskan, bars de fotbojor som Gyllenhjelm burit under f\u00e5ngenskapen i Polen, av hans h\u00e4st. \r\n\r\nGyllenhjelm blev 76 \u00e5r \u2013 en f\u00f6r tiden n\u00e4rmast extremt h\u00f6g \u00e5lder. En from och \u00f6dmjuk man, med utpr\u00e4glad ansvarsk\u00e4nsla f\u00f6r sina medm\u00e4nniskor, som en k\u00e4nd svensk historiker har beskrivit honom. Sj\u00e4lv skulle Gyllenhjelm nog bli blyg inf\u00f6r ett s\u00e5dant efterm\u00e4le. F\u00f6r trots vad man kan tro n\u00e4r man ser det magnifika gravmonument som skapades \u00e5t honom, hade han i livet s\u00e4llan n\u00e5gra s\u00e4rskilt h\u00f6ga id\u00e9er om sig sj\u00e4lv. \"Jag har intet annat att ber\u00f6mma mig \u00f6ver, \u00e4n den Guds innerliga barmh\u00e4rtighet som vederfarits mig f\u00f6r Jesu Kristi, min fr\u00e4lsares, skull\", som han uttryckte det i en av sina b\u00f6cker.","image":{"name":"gyllenhielmska-gravkoret.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/gyllenhielmska-gravkoret-1300x867.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"10.3-Gyllenhjelm-och-Ribbing.mp3","length":"5:39","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/10.3-Gyllenhjelm-och-Ribbing.mp3"}}]},{"id":"74","title_se":"Reformationen","symbol":{"name":"11-reformationen-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/11-reformationen-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"Reformationen","content_se":"Martin Luthers reformation spreds \u00f6ver norra Europa fr\u00e5n sin utg\u00e5ngspunkt i tyska Wittenberg, men vad Sverige anbelangar finns det goda sk\u00e4l att mena att det var h\u00e4r i Str\u00e4ngn\u00e4s domkyrka den hade sin vagga. Det monument du ser h\u00e4r, utf\u00f6rt av skulpt\u00f6ren Erik Sand, \u00e4r till\u00e4gnat de tv\u00e5 viktigaste personerna i den processen \u2013 Olaus Petri och Laurentius Andre\u00e6. B\u00e5da verksamma h\u00e4r i v\u00e5r kyrka. \r\n\r\nOlaus Petri f\u00f6ddes som Olof Petersson under enkla f\u00f6rh\u00e5llanden i \u00d6rebro, son till smeden Peter Olofsson och dennes hustru Kristina Larsdotter. Det visade sig tidigt att han hade l\u00e4shuvud. Han fick hj\u00e4lp att komma in vid \u00d6rebro trivialskola och senare universitetet i Uppsala. Men det var n\u00e4r han h\u00f6sten 1516 skrevs in vid universitetet i Wittenberg som det verkligen b\u00f6rjade h\u00e4nda saker i den d\u00e5 23-\u00e5rige Olaus Petris liv.\r\n\r\nD\u00e4r undervisade Martin Luther och i likhet med andra av Luthers studenter tog \u00e4ven den unge svensken intryck av de nya id\u00e9erna om kristen tro. Det \u00e4r kanske \u00f6verdrivet att s\u00e4ga att han redan d\u00e4r och d\u00e5 blev en \u00f6vertygad lutheran, men det var i alla fall med dessa id\u00e9er han \u00e5terv\u00e4nde till Sverige och tog tj\u00e4nst hos biskopen i Str\u00e4ngn\u00e4s som senare ocks\u00e5 vigde honom till diakon. \r\n\r\nBiskopens kansler, det vill s\u00e4ga chef f\u00f6r kansliet, var vid den tiden Laurentius Andre\u00e6. Han blev starkt fascinerad av de omv\u00e4lvande l\u00e4ror som den nye diakonen predikade. Och \u00e4nnu mer skjuts fick de i samband med att Laurentius Andre\u00e6s fick en roll vid riksdagen i Str\u00e4ngn\u00e4s 1523, d\u00e5 Gustav Vasa fanns p\u00e5 plats f\u00f6r att v\u00e4ljas till kung. Kungen ins\u00e5g vilka politiska f\u00f6rdelar han kunde dra av den Lutherska l\u00e4ran och tog b\u00e5de Laurentius och Olaus i sin tj\u00e4nst. Resten \u00e4r som det brukar heta historia. Vid riksdagen i V\u00e4ster\u00e5s 1527 beslutades att den svenska kyrkan som en av de f\u00f6rsta i Europa skulle vara en helt igenom protestantisk Luthersk kyrka.\r\n\r\nOlaus Petri hade vid det laget flyttat till Stockholm och f\u00e5tt tj\u00e4nst som kyrkoherde i Storkyrkan. D\u00e4rifr\u00e5n fortsatte han sitt samarbete med Laurentius Andre\u00e6 i Str\u00e4ng-n\u00e4s. Bland annat skapade de tillsammans den f\u00f6rsta svenska bibel\u00f6vers\u00e4ttningen, den som alltj\u00e4mt \u00e4r k\u00e4nd som Gustav Vasas bibel. Olaus Petri ligger begravd i Storkyrkan i Stockholm. Laurentius Andre\u00e6 h\u00e4r i Str\u00e4ngn\u00e4s. Hans grav finns p\u00e5 kyrkog\u00e5rden strax utanf\u00f6r domkyrkan. ","image":{"name":"reformationen.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/reformationen-1269x952.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"11.1-Reformationen.mp3","length":"3:11","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/11.1-Reformationen.mp3"}}]},{"id":"76","title_se":"Ljusb\u00e4raren","symbol":{"name":"12-ljusbararen-marker.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/12-ljusbararen-marker.jpg"},"parts":[{"title_se":"Ljusb\u00e4raren","content_se":"Att t\u00e4nda ett ljus i kyrkan har blivit ett uttryckss\u00e4tt som m\u00e5nga upplever djupt meningsfullt. Som en slags tyst b\u00f6n. F\u00f6r sig sj\u00e4lv, eller minnet av en saknad v\u00e4n, livs-kamrat eller anh\u00f6rig.\r\nMen det var en tragisk h\u00e4ndelse p\u00e5 andra sidan Atlanten som startade traditionen. 1968 hade medborgarr\u00e4ttsk\u00e4mpen Martin Luther King tackat ja till att tala vid Kyrkornas v\u00e4rldsr\u00e5ds generalf\u00f6rsamling, som det \u00e5ret skulle h\u00e5llas i Uppsala. Men han kom aldrig till Uppsala. Innan dess m\u00f6rdades han i Memphis, Tennesse, i sitt hemland USA.\r\n\r\nDetta inspirerade biskop emeritus Martin L\u00f6nnebo, d\u00e5 kaplan i Uppsala domkyrka, till att be en konstn\u00e4r skapa en gestaltning med jordklotet och korset, d\u00e4r m\u00e4nniskor kunde s\u00e4tta egna ljus. Efter\u00e5t gick han till \u00e4rkebiskopen och lanserade sin id\u00e9. I videon som du kan se h\u00e4r i guiden ber\u00e4ttar han sj\u00e4lv om detta.\r\n\r\nI dag t\u00e4nds mer \u00e4n 600 000 ljus varje \u00e5r i Sveriges domkyrkor, 20 000 av dem h\u00e4r i Str\u00e4ngn\u00e4s.\r\nG\u00f6r det du ocks\u00e5. F\u00f6r dig sj\u00e4lv eller n\u00e5gon som du t\u00e4nker p\u00e5 just nu. N\u00e5gon du saknar. N\u00e5gon du \u00e4lskar. N\u00e5gon som beh\u00f6ver det. Kanske f\u00f6r n\u00e5gon som du \u00f6nskar vore med dig h\u00e4r i kyrkan just nu, eller kanske just f\u00f6r att denne n\u00e5gon \u00e4r med dig just nu. Du beh\u00f6ver inte s\u00e4ga n\u00e5got. Gud vet \u00e4nd\u00e5 vad du vill och vad du menar.\r\n\r\nOch sen kan om du vill ta del av den sp\u00e4nnande ber\u00e4ttelsen om de tv\u00e5 personer vars sarkofager du ser i koret h\u00e4r bredvid. Klicka d\u00e5 p\u00e5 Hedvig Ulrika Taube. \r\n\r\nTa g\u00e4rna v\u00e4gen f\u00f6rbi V\u00e5rfrukoret  \u2013 det ligger p\u00e5 din v\u00e4nstra sida. Det \u00e4r det enda av v\u00e5r domkyrkas en g\u00e5ng s\u00e5 m\u00e5nga helgonkor som fortfarande \u00e4r ett kor, det vill s\u00e4ga ett rum helgat \u00e5t n\u00e5gon man k\u00e4nner att man kan v\u00e4nda sig till, f\u00f6r st\u00f6d och tr\u00f6st. Under medeltiden var V\u00e5rfrukoret helgat \u00e5t Jesu Moder Maria. I v\u00e5r tid kallar vi det barnens kor. Vi kan n\u00e4mligen inte t\u00e4nka oss n\u00e5gon b\u00e4ttre beskyddare f\u00f6r v\u00e5ra barn \u00e4n hon som skyddade Gud sj\u00e4lv. N\u00e4r han var ett barn.","image":{"name":"ljusbararen.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/ljusbararen-1300x867.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"13.1-Ljusbararen.mp3","length":"2:53","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/13.1-Ljusbararen.mp3"}},{"title_se":"Historien om ljusb\u00e4raren","content_se":"Titta p\u00e5 videon","image":null,"media_se":{"type":"video","name":"13.2-Ljustradet.mp4","length":"2:48","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/13.2-Ljustradet.mp4"}},{"title_se":"Hedvig Ulrika Taube \u2013 vem var hon?","content_se":"Detta stora rum var ursprungligen delat i tv\u00e5 olika. Det ena ett kor f\u00f6r firandet av Corpus Christi, helga lekamens h\u00f6gtid, det andra ett kor helgat \u00e5t Sankt Anna, jungfru Marias moder, Jesus mormor om du s\u00e5 vill. Men det var d\u00e5. Liksom de andra koren blev de s\u00e5lda som begravningsplats efter reformationen, reserverad f\u00f6r \u00e4garna till Tynnels\u00f6 slott i M\u00e4laren, nordost om Str\u00e4ngn\u00e4s. N\u00e5gra av dem ligger fortfarande begravda h\u00e4r.\r\n\r\nMen de tv\u00e5 \u00f6vre marmorsarkofagerna kom hit l\u00e5ngt senare. I den till v\u00e4nster vilar kvarlevorna av ett \u00e5tta\u00e5rigt barn. I den till h\u00f6ger hennes mor. Hon var en av det svenska 1700-talets mest omtalade kvinnor och den enda n\u00e5gonsin i Sverige som tilldelats titeln riksgrevinna. I sin livstid var hon dock snarare k\u00e4nd som riksskandalen. P\u00e5 hennes grav st\u00e5r namnet von Hessenstein. Men i livet var hon Hedvig Ulrika Taube. Enligt samtidens vittnen en synnerligen vacker ung kvinna. Somliga menade till och med att hon var landets vackraste.\r\n\r\nHur det \u00e4n var med den saken blev i alla fall kung Fredrik den f\u00f6rste s\u00e5 f\u00f6r\u00e4lskad att han gl\u00f6mde allt annat, n\u00e4r han fick se henne p\u00e5 debutantbal i Stockholms s\u00e4llskapssocietet, \r\nKungen, sj\u00e4lv 54 \u00e5r gammal, uppvaktade den 17-\u00e5riga Hedvig med en strid str\u00f6m av presenter \u2013 d\u00e4ribland fruktkorgar med juveler i botten. Men inget av detta f\u00f6ll i god jord. Hedvig var kallsinnig inf\u00f6r kungens uppvaktning. Kungen gav sig emellertid inte. Han l\u00e4t g\u00f6ra i ordning ett rum p\u00e5 slottet dit Hedvig skulle flytta in f\u00f6r att komma n\u00e4rmare honom. Detta ber\u00e4ttade han ocks\u00e5 f\u00f6r Hedvigs far, riksr\u00e5det Edvard Didrik Taube. Det blev \u00f6desdigert. Fadern, sv\u00e5rt tyngd av spelskulder, s\u00e5g en m\u00f6jlighet att g\u00f6ra upp med kungen. Han s\u00e5lde helt enkelt sin dotter mot ers\u00e4ttning stor nog f\u00f6r att t\u00e4cka st\u00f6rre delen av skulderna. \"Jag tvingas exponera min heder f\u00f6r att sauvera en genom skulder ruinerad familj\", skrev hon i sin dagbok samma dag som hon levererades till slottet som guldkantad \u00e4lskarinna \u00e5t kungen.\r\n\r\nSedan gick det som det gick. Kungens f\u00f6rh\u00e5llande med den vackra Hedvig och framf\u00f6r allt \u00e4ktenskapsbrottet mot drottning Ulrika Eleonora, blev allm\u00e4n hovskandal och Hedvig drogs mot sin vilja in i maktintrigerna. I all synnerhet som kungen och drottningen var barnl\u00f6sa och tronf\u00f6ljden d\u00e4rmed os\u00e4krad. \u00c4n v\u00e4rre blev det n\u00e4r drottningen, alltj\u00e4mt barnl\u00f6s, avled 1741. Kungen hade vid den tiden redan tv\u00e5 erk\u00e4nda s\u00f6ner med Hedvig. Makteliten befarade det v\u00e4rsta \u2013 att kungen skulle gifta om sig med Hedvig och att hennes f\u00f6rstf\u00f6dda Fredrik Vilhelm skulle utropas till tronarvinge. Detta skulle kraftigt f\u00f6rsv\u00e5ra de hemliga men l\u00e5ngt f\u00f6rberedda planerna p\u00e5 statskupp.\r\n\r\nHedvig stred f\u00f6r sina s\u00f6ners r\u00e4ttigheter men motst\u00e5ndet, framf\u00f6r allt fr\u00e5n st\u00e5ndsriksdagens adel och pr\u00e4ster, var skoningsl\u00f6st. Precis allt som kunde g\u00f6ras f\u00f6r att sv\u00e4rta ned Hedvig och hennes s\u00f6ner gjordes. D\u00e4ribland ett iscensatt inbrott hela v\u00e4gen in i hennes s\u00e4ngkammare d\u00e4r \u201dden offentliga synderskan\u201d under hot avkr\u00e4vdes att underteckna botg\u00f6ring. Hedvig v\u00e4grade. Bland annat med h\u00e4nvisning till att den avlidna drottningen sj\u00e4lv aldrig hade f\u00f6rebr\u00e5tt henne. Vilket f\u00f6rvisso var sant, men s\u00e4kert mest berodde p\u00e5 att drottningen under hela sitt liv gjorde vad hon kunde f\u00f6r att d\u00f6lja f\u00f6rbindelsen mellan maken och hans \u00e4lskarinna.\r\n\r\nKungens motdrag blev att adla Hedvig och hennes b\u00e5da s\u00f6ner till riksgrevinna respektive riksgrevar von Hessenstein. Titlarna var helt konstruerade, n\u00e5got riksgrevskap har varken d\u00e5 eller senare funnits. Men Fredrik, som vid sidan av svensk kung ocks\u00e5 var hertig av Hessen i Tyskland, kom undan. Namnet von Hessenstein kunde ju anses vara knutet till riksgrevligt st\u00e5nd i Hessen, inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis i Sverige. S\u00e4rskilt l\u00e5ngvarigt blev det \u00e4nd\u00e5 inte. Kort efter att kungen adlat Hedvig blev hon gravid igen och dog i barns\u00e4ng.\r\n\r\nOch nu vilar de h\u00e4r \u2013 Hedvig och dottern Amalia som indirekt orsakade sin mors d\u00f6d \u2013 vid varandras sida, i vad man skulle kunna s\u00e4ga \u00e4r en slags familjegrav. Efter Hedvigs d\u00f6d fick n\u00e4mligen Fredrik Vilhelm von Hessenstein, Hedvigs och kungens f\u00f6rstf\u00f6dde son, slottet Tynnels\u00f6 i f\u00f6rl\u00e4ning. Det var han som best\u00e4mde att mor och lillasyster skulle f\u00e5 sitt vilorum i det gravkor som sedan gammalt var reserverat f\u00f6r \u00e4garna av Tynnels\u00f6.","image":{"name":"hessensteinska-gravkoret.jpg","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/hessensteinska-gravkoret-1300x865.jpg"},"media_se":{"type":"audio","name":"12.1-Hessensteinska-gravkoret.mp3","length":"5:22","url":"https:\/\/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se\/app\/uploads\/2019\/06\/12.1-Hessensteinska-gravkoret.mp3"}}]}]<br />
<b>Warning</b>:  Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /home/digita11/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se/web/app/themes/eguiden/lib/echo-content.php:78) in <b>/home/digita11/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se/web/wp/wp-includes/pluggable.php</b> on line <b>1435</b><br />
<br />
<b>Warning</b>:  Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /home/digita11/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se/web/app/themes/eguiden/lib/echo-content.php:78) in <b>/home/digita11/strangnasdomkyrka-e-guide.digitalera.se/web/wp/wp-includes/pluggable.php</b> on line <b>1438</b><br />